Jag hade redan planerat att vi skulle avsluta midsommarafton med att prova Nils Oscar Sorachi Blonde så framåt midnatt åkte den fram och vi började sniffa och "sippa" i glasen. Min första reaktion efter doftandet var att här har vi en typisk belgare med inslag av koriander, surdeg och vete. Smaken ger vissa inslag av citrus och lite söt frukt. Jag tyckte att det var lite för spritsig och spretig i sin karaktär. Personligen tycker jag att denna är lite för söt och har en alldeles för klen beska. För de som tycker om denna öltyp, eller belgiska öl i allmänhet kan jag föreställa mig att de tycker denna är ett trevligt sommaralternativ. För mig klarar den inte av "hypen" och jag förstår inte alls vad som var så speciellt med den, förutom den snygga flaskan då. Lägg där till att jag fortfarande har svårt för att älska "suröl". Vad jag förstår på de flesta, som tycker om denna öltyp, så var den lite för klen.
Betyg 5 av 10
Nej, skam den som ger sig. Jag hade ju längtat efter en fin avrundning av denna midsommarafton med en härlig ölupplevelse så fram med en DuganA IPA från Avery istället. Väl i glaset har vi en härligt, grumlig aprikosfärgad vätska som pyr av aprikos- , persika- och citrusdofter över glaskanten. Man anar en lite mer trögflytande vätska när man snurrar på glaset och ser den lite sirapsliknande konsistensen. Så här lång påminner den väldigt mycket om en DIPA eller Imperial IPA faktiskt.
Smaken lämnar ingen oberörd heller. Känner hur ett leende sprider sig i ansiktet och faktisk även hur jag blir lite varm i hela kroppen. En mäktig parad av citrus, grape och aprikos radar upp sig framför både näsa och mun. Känslan i munnen är sammetslen och jag tycker att alkoholen är väl dold. Nästan så att jag skulle påstå att denna är lättare att ta till sig än AleSmith IPA. Beskan är påtaglig men ganska kort, i detta avseende skulle jag påstå att den påminner om en amerikansk pale ale istället. För att fatta mig kort, så är detta en väldigt trevlig öl och jag fick min avslutning och kunde känna mig nöjd.
Betyg 8 av 10
Senaste inläggen
tisdag, juni 29, 2010
söndag, juni 20, 2010
Några öl-recensioner, utan omskrivningar!
Upplagd av
Pelle Stridh
I fredags var jag på Eskilstuna Ölkultur för att prova premiären av Artos Moderna Lager, som jag skrev om härom dagen. När jag ändå var där tänkte jag passa på att prova en del andra öl också som jag missat.
Först ut blev alltså denna moderna lager. Efter en studie av innehållet i glaset kunde jag konstatera att färgen var gyllengul och att skummet var vitt och kraftigt. Efter att skummet lagt sig syntes tydliga draperingar. Doften var väldigt frisk och hade tydliga inslag av citrus och mandarin. Smaken var även den väldigt frisk och munkänslan var lagom sprudlande. Beskan var kraftig och efterbeskan var lång och balanserad. Efter halva glaset urdrucket återfanns doftnyanser av malten och tydlig brödighet. En angenäm lager som jag självklart skriver under på att den kändes modern. Ligger i linje med St: Eriks Pilsner-serien tidigare i år men med en fylligare kropp och en smak som sitter kvar längre. Betyget hamnar på 7 av 10.
Nästa öl blev Dugges Celebration (vet inte om årets version ska klassas som en India Pale Ale, IPA, eller en American Pale Ale, APA) en ale av amerikanskt snitt skulle jag vilja påstå. Denna ale bryggdes första gången i samband med deras 2-årsjubileum och var först en IPA men i nästa version en APA. Färgen var vackert kopparfärgad och skummet var obefintligt. En otroligt kraftig doft av aprikos sipprar upp från glaset. Efter den första klunken infinner sig känslan av aprikoskräm och tydliga inslag av Dugges hussmak, om den kommer från deras jäst eller bryggverk låter jag vara osagt, någon som vet? Ett visst rökigt inslag kan skönjas. Både doft och smak erbjuder också en tydlig blommighet. Som oftast blir man inte besviken på Dugges produkter. Speciellt inte då det handlar om IPA eller APA. Betyg 7 av 10.
Sist ut blev det en Mikkeller Green Gold IPA. En amerikansk IPA av det tyngre gardet skulle jag vilja påstå. I glaset syns ett grumligt, mörkt kopparfärgat öl med ett härligt tjockt skum i svag nyans av orange. Smaken är tydligt parfymisk med kraftiga inslag av aprikos, grape och nyanser av passionsfrukt. Smaken erbjuder en kraftig beska med inslag av aprikos, grapefrukt och tallbarr. Konsistensen är något oljig och ger en viss "tvålig" karaktär. Mikkeller har ånyo tillverkat en mycket lyckat IPA och det känns som att förtroendet är återupprättat efter den tidigare Mikkeller 1000 IBU-provningen vi gjorde för några veckor sedan. Visst är det skönt när man provar goda öl! IPA gör en lycklig och jag kan ana vad Mikkeller menade med titeln på denna öl...Humle, det ÄR ett grönt guld! Betyg 8 av 10
Först ut blev alltså denna moderna lager. Efter en studie av innehållet i glaset kunde jag konstatera att färgen var gyllengul och att skummet var vitt och kraftigt. Efter att skummet lagt sig syntes tydliga draperingar. Doften var väldigt frisk och hade tydliga inslag av citrus och mandarin. Smaken var även den väldigt frisk och munkänslan var lagom sprudlande. Beskan var kraftig och efterbeskan var lång och balanserad. Efter halva glaset urdrucket återfanns doftnyanser av malten och tydlig brödighet. En angenäm lager som jag självklart skriver under på att den kändes modern. Ligger i linje med St: Eriks Pilsner-serien tidigare i år men med en fylligare kropp och en smak som sitter kvar längre. Betyget hamnar på 7 av 10.
Nästa öl blev Dugges Celebration (vet inte om årets version ska klassas som en India Pale Ale, IPA, eller en American Pale Ale, APA) en ale av amerikanskt snitt skulle jag vilja påstå. Denna ale bryggdes första gången i samband med deras 2-årsjubileum och var först en IPA men i nästa version en APA. Färgen var vackert kopparfärgad och skummet var obefintligt. En otroligt kraftig doft av aprikos sipprar upp från glaset. Efter den första klunken infinner sig känslan av aprikoskräm och tydliga inslag av Dugges hussmak, om den kommer från deras jäst eller bryggverk låter jag vara osagt, någon som vet? Ett visst rökigt inslag kan skönjas. Både doft och smak erbjuder också en tydlig blommighet. Som oftast blir man inte besviken på Dugges produkter. Speciellt inte då det handlar om IPA eller APA. Betyg 7 av 10.
Sist ut blev det en Mikkeller Green Gold IPA. En amerikansk IPA av det tyngre gardet skulle jag vilja påstå. I glaset syns ett grumligt, mörkt kopparfärgat öl med ett härligt tjockt skum i svag nyans av orange. Smaken är tydligt parfymisk med kraftiga inslag av aprikos, grape och nyanser av passionsfrukt. Smaken erbjuder en kraftig beska med inslag av aprikos, grapefrukt och tallbarr. Konsistensen är något oljig och ger en viss "tvålig" karaktär. Mikkeller har ånyo tillverkat en mycket lyckat IPA och det känns som att förtroendet är återupprättat efter den tidigare Mikkeller 1000 IBU-provningen vi gjorde för några veckor sedan. Visst är det skönt när man provar goda öl! IPA gör en lycklig och jag kan ana vad Mikkeller menade med titeln på denna öl...Humle, det ÄR ett grönt guld! Betyg 8 av 10
fredag, juni 18, 2010
Moderna tider på Eskilstuna Ölkultur
Upplagd av
Pelle Stridh
Idag firas bryggare Arto födelsedag med premiär av hans egna brygd - Artos Moderna Lager - på Eskilstuna Ölkultur. Hans egen beskrivning av ölen ser ut så här:
Utöver detta så har de också en hel del nyheter på flaska, bl.a. tre nya öl från det amerikanska bryggeriet Tomas Creek Brewery.
"Artos moderna lager är en ljus lager på 5.8 procent med mycket karaktär av generösa humlegivor. Pilsnermalt med en liten dos munchnermalt och ljus karamellmalt ger en vackert gyllengul färg. Ovanpå en kraftig bottenbeska samsas det eleganta tjeckiska Saaz-humlet med en dos med amerikansk Cascade-humle i en skön förening som ger en både kryddig och fruktig smak och doft."
Utöver detta så har de också en hel del nyheter på flaska, bl.a. tre nya öl från det amerikanska bryggeriet Tomas Creek Brewery.
- Appalachian Amber, 5,5 ABV, 0,35 l Tomas Creek Brewery, USA
- Class Five IPA, 5,5 ABV, 0,35 l, Tomas Creek Brewery, USA
- Deep Water Dobblebock, 6,2 ABV, 0,35 l, Tomas Creek Brewery, USA
söndag, juni 13, 2010
Seeyoulator
Upplagd av
Lars Hultqvist
Ännu ett öl i Boulevard Brewings smokestack serie. Baksides etiketten förtäljer att detta är ett öl av dubbelbock typ som brukade bryggas på munk kloster. Ofta i samband med att en munk gått hädan så bryggde hans munkbröder en dubbelbock och gav den ett namn som hedrade den munk som gått till de sälla jaktmarkerna. Namnet slutade oftast då på ...ator. (Mest känt kanske sorten Salvator är). Därav namnet på denna dubbelbock, Seeyoulator, eller 'See you later'
Här har vi en mycket mörkare brygd än Tank 7 men den är dock transparent när man håller upp den mot ljuset. En stor fyllighet med lätt kvarhängande sötma. Balansen mellan sötma och beska är så lika att det inte går att säga att det är antingen ett sött eller beskt öl. Lite Chimay känsla finns det här men smaken är fylligare än i den beligiska varianten. Banan doft finns även i denna brygd som dessutom är lagrad på cederträ.
Det är intressant att dricka denna typ av öl någon gång då och då. Jag tycker inte att den passar speciellt bra som vare sig mat öl eller sällskapsöl. Den höga maltigheten borde ju passa bra med mat men beskan i kombination med den höga alkohol halten gör den svårparad med de flesta maträtter tycker jag. Vad dricker man helst Dubbelbock till?
Här har vi en mycket mörkare brygd än Tank 7 men den är dock transparent när man håller upp den mot ljuset. En stor fyllighet med lätt kvarhängande sötma. Balansen mellan sötma och beska är så lika att det inte går att säga att det är antingen ett sött eller beskt öl. Lite Chimay känsla finns det här men smaken är fylligare än i den beligiska varianten. Banan doft finns även i denna brygd som dessutom är lagrad på cederträ.
Det är intressant att dricka denna typ av öl någon gång då och då. Jag tycker inte att den passar speciellt bra som vare sig mat öl eller sällskapsöl. Den höga maltigheten borde ju passa bra med mat men beskan i kombination med den höga alkohol halten gör den svårparad med de flesta maträtter tycker jag. Vad dricker man helst Dubbelbock till?
Tank 7
Upplagd av
Lars Hultqvist
Första gången jag provade Tank 7 från Boulevard Brewings Smokestack series var på Khalils Pub i Little Rock där de hade den på fat. Min reaktion då när jag inte hade en aning om vad detta är, var att det var en uppfriskande, smakrik men relativt lättdrucken öl som passade både med mat eller som sällskapsöl.
Nu när jag har inhandlat lyxflaskan på 75 cl med champagnekork så står sig det första omdömet rätt väl. Nu vet jag dessutom att de klassificerar denna öl som 'Farmhouse ale', dvs det är inte definitivt om detta är av typen Saison eller Biere de Garde, en skillnad som är nästan omöjlig att dra efter mina efterforskningar.
När jag nu kan prova den hemma så hittar jag lite nya dofter som jag inte upptäckte på puben. Jästestrar och banan finns där. Det har en stor fyllighet och en kvarhängande beska men det är inte svårdrucket. En törstsläckare en het sommardag efter att dagens arbete är avslutat. Kanske var det så man resonerade i bondgårdarna i norra Frankrike och södra Belgien då denna öltyp brygdes. Med tanke på dess styrka så somnade nog bonden in rätt så gott efter törstsläckningen.
Nu när jag har inhandlat lyxflaskan på 75 cl med champagnekork så står sig det första omdömet rätt väl. Nu vet jag dessutom att de klassificerar denna öl som 'Farmhouse ale', dvs det är inte definitivt om detta är av typen Saison eller Biere de Garde, en skillnad som är nästan omöjlig att dra efter mina efterforskningar.
När jag nu kan prova den hemma så hittar jag lite nya dofter som jag inte upptäckte på puben. Jästestrar och banan finns där. Det har en stor fyllighet och en kvarhängande beska men det är inte svårdrucket. En törstsläckare en het sommardag efter att dagens arbete är avslutat. Kanske var det så man resonerade i bondgårdarna i norra Frankrike och södra Belgien då denna öltyp brygdes. Med tanke på dess styrka så somnade nog bonden in rätt så gott efter törstsläckningen.
söndag, juni 06, 2010
Det var sannerligen drag i Dragets Kanal
Upplagd av
Pelle Stridh
Sitter i den sena eftermiddagssolen, arbetsveckan är över och "arbetshelgen" startar. "Det är mycket nu!" som man brukar säga. Jobb, födelsekalas, studentplanering, justering av trädgården inför sommaren och massor av idéer till bloggarna. Så, för att komma in i rätt stämning, tog jag fram en Dragets Kanal Dubbel IPA (11752) från Nynäshamns Ångbryggeri.
Skummet i glaset var fast och lite gul-vitt. Färgen på ölen var kopparfärgad. Dofterna som sipprade upp från glaset gav associationer till en fruktmarknad i Marrakech. Söta frukter, citrustoner, apelsin-cest och farinsocker.
I bakgrunden kunde även inslag av pumpernickel hittas. Efter ett par klunkar samlades ett lika brett smakregister med inslag av söta exotiska frukter, russin och salmiak. Malttonerna var också väldigt tydliga. Smaken gav en ganska kort beska med viss restsötma. Alkoholhalten på 7,7 var mycket väl dold.
Detta var sannerligen en trevlig Dubbel IPA, gemytlig och med ett underbart brett doft- och smakregister. Beskan var som sagt kort men efterbeskan dröjde kvar dessto längre. Efterbeskan och inslagen av apelsin gör att man tänker på bitterheten i en engelsk apelsinmarmelad. När jag doftade i det nu tomma glaset kände jag mig i det närmaste besviken över att flaskan var så liten…innehållet tog slut alldeles för fort.
Betyg 9 av 10
Skummet i glaset var fast och lite gul-vitt. Färgen på ölen var kopparfärgad. Dofterna som sipprade upp från glaset gav associationer till en fruktmarknad i Marrakech. Söta frukter, citrustoner, apelsin-cest och farinsocker.
I bakgrunden kunde även inslag av pumpernickel hittas. Efter ett par klunkar samlades ett lika brett smakregister med inslag av söta exotiska frukter, russin och salmiak. Malttonerna var också väldigt tydliga. Smaken gav en ganska kort beska med viss restsötma. Alkoholhalten på 7,7 var mycket väl dold.
Detta var sannerligen en trevlig Dubbel IPA, gemytlig och med ett underbart brett doft- och smakregister. Beskan var som sagt kort men efterbeskan dröjde kvar dessto längre. Efterbeskan och inslagen av apelsin gör att man tänker på bitterheten i en engelsk apelsinmarmelad. När jag doftade i det nu tomma glaset kände jag mig i det närmaste besviken över att flaskan var så liten…innehållet tog slut alldeles för fort.
Betyg 9 av 10
onsdag, juni 02, 2010
Sigtuna South Pacific Pale Ale - modifierad Easter Ale!
Upplagd av
Pelle Stridh
Sigtuna South Pacific Pale Ale är en något modifierad Sigtuna Easter Ale. Det är fortfarande en Amerikansk Pale Ale (APA) och innehåller de intressanta Nya Zeeländska humlesorterna Motueka (som ej var med i Easter Ale), Pacific Gem och Riwaka. Den har också humlats på ett annorlunda sätt jämfört med Easter Ale. Nog om detta, Easter Ale var trots allt en succé i påskas så det lovar gott.
Upphälld i glaset får den ett kraftigt skum som har dofter av mögelost och filmjölk!? Färgen är något gyllen. Omgående känns tropiska frukter och de typiskt fruktiga humleinslagen i doften. Efterhand känns även en nyans av aprikos. Smaken är också den ganska fruktig och till en början lite söt. Efter kommer en härligt lång beska. Man kan även känna toner av mango.
Totalt sett tycker jag denna öl är lite estrig men har tydliga karaktäristika från både humle och malt. En klart godkänd sommaröl som kommer att uppskattas för dess törstsläckande karaktär (för den har lite tunnare kropp än vad vi är vana vid från Sigtuna) och jag tyckte nog bättre om den nu än i Påsk-versionen. Fruktig och en lång skön efterbeska. Jag är övertygad om att denna blir en storsäljare i sommar!
Betyg 7 av 10
(Nu väntar jag bara på Sigtuna Red Ale, som lär påminna om Sigtuna Röd Påsk, vilken för mig var en av årets bästa öl!)
Upphälld i glaset får den ett kraftigt skum som har dofter av mögelost och filmjölk!? Färgen är något gyllen. Omgående känns tropiska frukter och de typiskt fruktiga humleinslagen i doften. Efterhand känns även en nyans av aprikos. Smaken är också den ganska fruktig och till en början lite söt. Efter kommer en härligt lång beska. Man kan även känna toner av mango.
Totalt sett tycker jag denna öl är lite estrig men har tydliga karaktäristika från både humle och malt. En klart godkänd sommaröl som kommer att uppskattas för dess törstsläckande karaktär (för den har lite tunnare kropp än vad vi är vana vid från Sigtuna) och jag tyckte nog bättre om den nu än i Påsk-versionen. Fruktig och en lång skön efterbeska. Jag är övertygad om att denna blir en storsäljare i sommar!
Betyg 7 av 10
(Nu väntar jag bara på Sigtuna Red Ale, som lär påminna om Sigtuna Röd Påsk, vilken för mig var en av årets bästa öl!)