Senaste inläggen

torsdag, april 29, 2010

En Öl-mosaik

Resten av de öl jag provade på Vinordic och som jag dessvärre inte har mer uttömmande noteringar om:
Summeringen för dessa öl ser ut som följer:
Undvik: 
  • Williams Ginger (smakar som inlagd ingefära)
  • Imperial Choklat Stout, Southern Tier (kraftig chokladsmak, som oboy med öl…)

Finns bättre alternativ från samma brygger (men är på inget sätt dåliga):
  • Mikkeller Draft Bear (inte dålig & inte speciellt märkvärdig…men God)
  • Dugges Holy Cow (inte lika bra som Bollox och High Five)
  • Sigtuna East River Lager (inte dålig men Sigtuna har så många andra som är bättre)

Köp direkt:
  • Mikkeller Centennial Single Hop (Gott!)
  • Nils Oscar Hop Yard (Mumsig!)


måndag, april 26, 2010

Mikkeller Nelson Sauvin Single Hop - Single Top?

Som vissa av er säkert vet så är jag väldigt förtjust i Single Hop. Mest för att jag tycker det är intressant att hitta särskilda egenskaper i en specifik humlesort. Nu senast provade jag en riktig godsak. Mikkeller Nelson Sauvin Single Hop IPA.  Denna Nya Zeeländska humlesort som sägs påminna om druvan Sauvignon Blanc. Det första som slår mig är den enorma passionsfruktsdoften. Efter kommer det lite aprikos, grape och en aning rabarber. Smaken står, vilket inte alla instämmer i, sig väl i förhållande till doften. Mycket frukt och en del toner åt vitt vin. Man ska definitivt inte tro att denna IPA har vinösa drag. Vinösa drag brukar jag mer känna i syrliga, belgiska öl som i t.ex Cantillon gueuze. Smaken är också ganska maltig och har en ganska torr, bitter avslutning. Efterbeskan känns välbalanserad och lång.
Detta är helt klart den trevligaste Single Hop-öl jag hittills provat och sätter den som "Single Top".
Betyg 9 av 10


Ett hett tips är att göra som Anton från Brill gjorde på Vinordic - han bjöd på en "Quad Hop-drink" bestående av Mikkellers Nelson Sauvin, Cascade, Tomahawk och Centennial….riktigt mumsigt!

fredag, april 23, 2010

Mikkeller Black Tie - En upplevelse utöver det vanliga

Tänk er en sliten läderfåtölj, en brasa som sprakar, en rökig whisky, en god kaffe med en exklusiv bit mörk choklad….stoppa sedan ner allt detta i en öl och ni har Mikkeller Black Tie. Denna Imperial Stout beställdes av Marc Schuterman (Brill & Co) för att få till en extraordinär Imperial Stout. Den är lagrad på ekfat för att ge den dess rökighet och innehåller dessutom lite honung.
Vätskan ser lite oljig ut och klibbar nästan i glaset när man snurrar.
Doften som slår emot en är mång-fasetterad och mäktig. Som inledningen antyder så känner man läder, rökighet, kaffe och inslag av choklad. En viss bärighet, inslag av trä (tall) och en maltig sötma hittar man också.
Smaken är tung och rökig. En något bränd smak med toner av ekfat, kaffe, choklad och honung. I gommen blir det alldeles torrt efteråt. Efterbeskan har ett lagom balanserat bett. Denna Imperial Stout lämpar sig väl i konjakkupan efter en god middag. Avnjutes helst i sällskap!
Betyg 9 av 10

torsdag, april 22, 2010

Oppigårds - Nya och Ny-gammla Öl

Gårdagens besök på Vinordic 2010 började med besök hos Oppigårds. Det var framför allt deras nya Summer Twist (11415-01) jag var ute efter (säljstart 3:e maj).  Denna pale ale är baserad på deras Late Summer Ale, som var en stor succé. Ölet har en bärnstensfärg, ett ganska fint skum och lagom kolsyra. Doften är ganska fruktig med tydliga inslag av aprikos och citrus. En ganska tydlig maltkaraktär känns också. Den innehåller humlesorterna Pacific Gem, Bramling Cross och Amarillo vilket ger den dess fruktiga och blommiga stil. 
Smaken är ganska fruktig med inslag av bär och aprikos. Den är ganska torr och har en tydlig efterbeska. Dessa egenskaper gör den nog just till en bra sommaröl helt enkelt. Påminner mer om Single Hop än Amarillo Spring. 
Betyg 7 av 10.


Nästa öl blev en ny-gammal sådan, Slåtteröl (11413-01), som bryggdes 2006 första gången (säljstart 3:e maj). Man förstår varför man vill fortsätta med denna vinnaröl då den fått medalj varje år sedan 2006. 
Denna ljusa lageröl har lite tysk karaktär med en tydlig maltsötma men som vägs upp med cascadehumle. Mina noteringar säger inte så mycket mer än att den var trevlig och angenäm. Definitivt inte Oppigårds mest karaktärsfulla öl men säkerligen en öl som går hem hos många. Betyg 7 av 10




Sist ut hos Oppigårds blev deras Indian Tribute. Denna öl finns inte att köpa på Systembolaget och det mesta av produktionen har tydligen gått till grannlandet Finland. En klassisk engelsk IPA med allt vad det innebär.
Doften erbjuder tydliga inslag av citrus och grape och förvånansvärt mycket malt. Tyckte faktiskt att denna var sötare än de båda tidigare öl. Humlen består av cascade och centennial vilket jag tycker ger den dess IPA-karaktär. Smaken är genomgående frisk med en bra beska. Väldigt tydlig restsötma. Maltigheten och en aning alkohol-genomslag gör den till en lite annorlunda version än vad många andra producerat de senaste åren tycker jag, kanske för att de flesta andra producerar amerikanska versioner? Den är för den sakens skull inte alls dålig, tvärtom, karaktärsfull och med en klassisk tolkning….Betyg 8 av 10.

Bouleward Brewing Smokestack Series: Two Jokers

Boulevard Brewing har samlat sina 'lyxöl' under benämningen 'Smokestack series'. Lustigt nog så finns inte den öl som jag provade ikväll på deras websida.

Den heter Two Jokers och är av Belgisk Wit-typ.



Denna typ av öl är väldigt uppfriskande och fungerar som en utmärkt(kanske den bästa) törstsläckare bland alla öl.

Denna är något starkare i alkoholhalt än de flesta veteöl, 8% väger den in på. Inte någon smak av detta tränger dock igenom. Denna typ av öl är ett som man dricker utan speciellt mycket eftertanke eller långa funderingar över vilka smaker man kan hitta.

Tyvärr tycker nog jag att detta är faktum med i princip alla veteöl. De är goda och lättdruckna, men de förvånar nästan aldrig. Inte så heller Two Jokers, den är god men är den värd att köpa igen med tanke på Champagneflaskan och det högre priset. Nej knappast, tycker i alla fall jag. Vill jag släcka törsten med öl fungerar Blue Moon lika bra. Då får man ett helt 6-pack dessutom.

måndag, april 19, 2010

Blue Moon Grand Cru Limited Edition

Även om de stora industri bryggerierna i USA kan tyckas tämligen ohotade av hantverksbryggerierna så verkar de väldigt oroliga över den 10% av ölmarkanden som hantverksbryggerier lyckats ta ifrån de stora drakarna. Därför har vi sett åtskilliga försök från Budweiser, Miller, Michelob och Coors att försöka attrahera ölentusiaster med något som verkar som hantverksbrygd öl. De stora bryggerierna släpper då och då någon form av 'collectors pack' med öl som verkar intressanta, IPA:er, Pale Ale, Veteöl, Rågöl etc. Oftast har jag dock blivit väldigt besviken över dessa öl som endast till etiketten och markadsföringen (viktiga faktorer för industri öl) liknar hantverksbryggda öl.

Det finns dock två undantag som har utvecklats bra och som blivit lite av en succe för framförallt Coors och till viss mån Budweiser. Dessa är Blue Moon från Coors och Wild Blue från Anheuser Busch.

Jag har nämnt det förut att veteöl är väldigt populära här i USA och i princip alla bryggerier, industribryggerier likväl som hantverksbryggerier brygger minst en veteöl, oftast flera.



Blue Moon
är en veteöl av Belgisk typ, Wit bier som är kryddad med koriander och apelsin skal. Närmaste släkting i Europa torde vara Hoegarden. Blue Moon är en minst lika god öl som Hoegarden. Den har fruktigheten och friskheten som denna typ av öl kännetecknas av. Den är en underbar törstsläckare och kanske är det därför som den blivit så populär här i Södern i USA. Det som jag tycker kännetecknar en veteöl är just att den fungerar så bra som törstsläckare. Eftersom beskan är låg så frestar den inte gommen lika mycket som en besk öl, till att ta vilja dricka mer.

Jag tycker Blue Moon är det absolut bästa exemplet på ett lyckat försök från de stora bryggerierna att ta tillbaka lite markad. Inte för att jag tycker de behöver det, men om resultatet blir mer intressanta öl från industribryggerierna så är det väl inte fel.

Sedan ett tag tillbaks finns det också en Blue Moon Grand Cru Limited Edition som försöker etablera sig i lyx-öls kategorien. Den säljs på pint-flaska och har högre alkoholhalt(8,2%)

Jag tycker inte att smaken är speciellt annorlunda än den vanliga varianten. Det är dock förvånande hur den högre alkolholhalten är dold i denna version. Den är en underbar törstsläckare precis som standard varianten men har en något syrligare och mer vinös framtoning.

Jag har dock sagt det förut, jag tycker mycket om vete-öl för att de är så goda törstsläckare till skillnad från andra sorters öl, men det är dock väldigt lite skillnad i smak mellan dem. $7 för en flaska veteöl tycker jag är mycket även om det är en pintflaska. Köper hellre ett 6-pack av varianten med lägre alkolholhalt för samma pris.

Bättre gräsklippar-öl än Amerikanskt veteöl tror jag inte finns :-)

torsdag, april 15, 2010

Choc brew Signature Belgian-style Quad

Detta är ännu ett öl från Choc Brewerys 'lyxöls'-serie. Detta är en Belgisk ale av Quadrupel stil. Den är tämligen mörk till färgen men viss transparens finns ändå. Skummet är mycket tunt. Doften är söt, kryddig, lite som julkryddor, doft av fikon bl.a



Detta öl vann brons i sin klass i World Beer Cup 2010 som hölls i förra veckan i Colorado Springs. Smaken är mindre komplex än förväntat. Jag hittar banan och punch i smaken. Den här ölen har en MYCKET hög alkoholhalt på 11% men därav känns inget i smaken vilken är märkligt med tanke på att humlen är relativt låg och malten inte är exceptionellt kraftig.

Kanske är det för att den är förhållandevis lättdrucken med tanke på den höga alkolholhalten som den kommer 3:a i sin klass. Gott, javisst. Bang for your buck?
Ja med tanke på att den endast kostar $7 så får man nog säga så. Inget öl att dricka en hel kväll dock.

fredag, april 09, 2010

Fröslunda Tjeckisk Pils

En halmgul öl med ett vitt och väldigt kraftigt skum. En väldigt kraftig maltdoft med inslag av bröd. Mycket bröd, vid närmare eftertanke.
Smaken erbjuder en enorm beska med en aning restsötma. Inslag av sand och damm!? Hög kolyra men med ganska mjuka bubblor.
En ganska homogen pils men jag saknar de klassiska inslagen av smörkola (diacetyl) för att jag ska anse att detta är en klassisk tjeckisk pils. Hade man sagt att det var en klassisk tysk pils hade jag opponerat mig mindre. Vet inte varför men jag får en förnimmelse av Löwenbrau Kraftbier (en pils som var populär på 90-talet). Ölen är trots allt ganska välbalanserad och inte alltför oäven….
Betyg 7 av 10 (i en blindtest av tjeckiska pils hade den förmodligen fått ett lägre betyg)

tisdag, april 06, 2010

En goding efter påskbordet - Snopptorps Starkporter

Så här dagen efter påskhelgen kan jag bara konstatera att påsken godaste öl blev den som vi delade på efter alla påskmat på påskaftonen - Snopptorps Starkporter.


En riktigt mörk, lite trögflytande öl med härligt skum och extremt kvarhängande draperingar på glaset.
Doften som slår emot en ger förutom den kraftiga kaffe- och chokladdoften, ett inslag av nysågad tall. Med humlesorten Chinook har de dessutom lyckats få in lite toner av citrus.
Smaken har en härlig chokladton med inslag av kaffe och den normalt lite sliskiga portern har här istället en ganska tydlig beska. Många goda maltsmaker. 
Kolsyran är ganska låg och i munnen känns den väldigt len. I jämförelse med Eskilstuna Ölkulturs Torshälla Dubbelbock ligger denna några snäpp efter men som porter är den helt okej. Som de själva uttrycker det - En modern Porter. Väl värd att provas! Betyget får bli 8 av 10

måndag, april 05, 2010

Pere Jaques

Goose Island har släppt ett stort antal nya 'lyxöl', bl.a den extrema 'Goose island bourbon county stout' som jag kommer att skriva om senare. Den öl som jag tänkte skriva om idag heter dock 'Goose Island Pere Jaques'



Det här är en öl i Belgisk klosteröl stil, typ Chimay. Den väger in på 8% och är ganska mörk till färgen så även om tillverkaren inte säger det så borde denna klassas som en s.k 'Dubbel'

När jag slår upp den i glaset så finns det knappt något skum, den är mörk men har fortfarande en transparens, mörkt brunt snarare än kopparfärgat.

Doften består av kola, fikon, malt och lite jäst. Smaken är medelfyllig, beskan tydlig men moderat. Den har en karamell smak som nästan lämnar en lite kvarhängande syrlig smak, vilket är vanligt för denna öltyp.

Det är ingen dålig öl men när jag betänker att jag betalade $7 för 65 cl så känns det väldigt dyrt. New Belgiums Abbey tycker jag smakar precis lika gott och den kan jag köpa ett helt 6-pack för samma pris så med det i åtanke tycker jag nog att detta endast är en 3:a på en 5 gradig skala.

torsdag, april 01, 2010

Breakfast Stout på kvällen

Vet inte om jag skulle vilja dricka detta till frukost…men definitivt efter en god middag.
I glaset har jag en Breakfast Stout från Founders Brewing Company, ölen med den omtalade etiketten! Jag var en av de som hann köpa denna på Systembolaget innan någon kom på att etiketten stred mot alkohol-lagen i Sverige. Nåja, vi koncentrerar oss på innehållet i glaset istället.
Vi ser en svart, ogenomtränglig vätska med ett skum som liknar choklad-rippel. Draperingarna på glaset är extremt kvarhängande och vätskan är trögflytande. På glaskanten ser det ut som kanderat socker.
I doften möts man av tydlig choklad och kaffetoner. Strax därefter känner man en tydlig doft av rökighet och ny-tjärad båt. Ett uns av bittermandel kanske? Slutligen känner man ett litet inslag av vanilj.
Smaken lämnar ingen oberörd. Här hittar vi också rökig kaffesmak med inslag av tungt rostad havre. I munnen känns den väldigt len och mjuk med en låg kolsyra. Efterbeskan är tydlig och torr.
Det här är en riktig mys-stout som man med fördel avnjuter efter en god middag, sittandes i en fåtöljen iförd rökrock och snurrar på kupan med Breakfast Stout.
Jag tror jag slår till med 10 av 10 i betyg….trots de höga förväntningarna.

Biere de Garde

Hur många har haft möjligheten att prova denna typ av öl? Efter det att jag läste om detta öl i en av Michael Jacksons ölböcker så la jag det på minnet men räknade inte med att hitta det den närmaste tiden. Detta var på 90-talet då ölfloran fortfarande var tunn som ett björklöv.

Sedan dess så har jag checkat av de flesta av de öltyper som Michael Jackson definierade i sin bok men det dröjde till i söndags innan jag kunde checka av just 'Biere de Garde'

För de som inte är det minsta ölintresserade och råkar ramla in här så måste jag förklara att detta är inte ett speciellt ölmärke som 'Pripps Blå' eller ens 'Chimay Blå' (för den som är mer initierad). Det är en helt annorlunda öltyp, på samma sätt som spindlar är annorlunda från flugor även om de båda är insekter (har förmodligen fel där om någon insektsnörd läser detta)

Det kanske inte är så konstigt att även vi som professionella ölprovare inte har träffat på en Biere de Garde tidigare. Lever man i Europa måste man nog ta sig till Norra Frankrike på gränsen till Belgien, där denna öltyp bryggs. Men där är man så blygsam om detta att man inte lanserar eller säljer denna öl utanför sin lilla by.



Lösningen är då förstås att leta upp detta öl i USA, renässansens land för alla öl som bryggs eller någonsin har bryggts i Europa. Det är faktiskt så hur konstigt det än kan låta (allra mest för den oinvigde som ramlat in på denna blogg utan någon som helst ölkunskap)

I USA bryggs idag i princip alla olika öltyper som bryggs i Europa men OCKSÅ de öltyper som har dött ut i Europa.

Det var därför som jag med stort allvar öppnade min 'Biere de Garde' från Choc Brewery i Oklahoma.

När jag slår upp den i glaset är den mörkt kopparfärgad. Det finns en grumlighet från jäst. Doften är syrligt vinös liksom smaken med inslag av körsbär, svagdricka och Pommac.

Det finns mycket fruktighet i smaken, beskan är relativt låg, den har en stor drinkabilitet och fungerar utmärkt som törstsläckare.

En mycket, mycket god öl och jag säger det inte enbart för att det är den första i denna öltypen som jag har druckit.

Moylans Tipperary Ale

Hittade ännu en ny sort i Moylans sortiment. Denna gång Moylans Tipperary Pale Ale. Detta är en öl i 'normal' alkoholhalt, 5%. När jag slår upp den i glaset påminner den om en dunkel weissbier mer än en pale ale. Den är ganska så grumlig av jästfällningen.



Doften är inte stor även om jag kan ana viss humlearom. Smaken förvånar mig lite eftersom den är väldigt torr för att vara en pale ale. Beskan är väldigt stram, nästan stålaktig och den har dessutom en nästan syrlig eftersmak.

Intressant öl. Gott? Definitivt. Ovanligt? Absolut.