Något nytt i dryckesväg ska ju hamna på påskbordet inom kort så därför provar jag några kandidater så här veckorna innan. Sigtuna Röd Påsk ska tydligen vara en en Red Ale med influenser från "amerikat", förmodligen via Amarillo- och Centennialhumlen. I upphälld form ser man en vacker rödbrun färg med ett inte helt vitt skum, men fast. Doften är underbart blommig med tydliga inslag av citrus och knäckebröd. Maltigheten finns där också med undertoner av kaffe. Munkänslan är förvånansvärt len och mjuk, ganska låg kolsyra med andra ord, och den "smeker" sig ner i strupen. Väldigt bra balans mellan maltigheten och humlefriskan. Tittar man runt bland recensionerna av denna öl så hittar man blandad kompott men jag kommer sannerligen att ställa denna på mitt påskbord. Riktigt trevlig nykomling som ger en hopp om våren.
Betyg 8 av 10
Senaste inläggen
Visar inlägg med etikett ale. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ale. Visa alla inlägg
måndag, mars 22, 2010
onsdag, mars 17, 2010
Med näsan i syltburken - Oppigårds Easter Ale
Upplagd av
Pelle Stridh
Så var det dags att prova årets version av Oppigårds Easter Ale, som är en Old Ale enligt BeerAdvocate. Blev inte riktigt klok på om det var till årets brygd som de ändrade receptet eller om det var förra året, men så här gick det;
Fin skumkrona och en härligt rödbrun färg. Hade jag haft ögonbindel och doftat på denna hade jag kunnat svära på att någon ställt en syltburk framför mig. Doften var verkligen söt och syltig, nästan som aprikospuré på burk med ett metalliskt inslag. Vissa toner av smörkola infann sig också.
Smaken hade, förutom aprikos och lite citrus, ett inslag av kolagodis. Eftersmaken antydde lite knäckebröd. Detta är ett helrätt öl på påskbordet, men definitivt inte Oppigårds bästa öl. Välbalanserad, bra beska med lite restsötma och väldigt fruktig.
Betyg 7 av 10
Fin skumkrona och en härligt rödbrun färg. Hade jag haft ögonbindel och doftat på denna hade jag kunnat svära på att någon ställt en syltburk framför mig. Doften var verkligen söt och syltig, nästan som aprikospuré på burk med ett metalliskt inslag. Vissa toner av smörkola infann sig också.
Smaken hade, förutom aprikos och lite citrus, ett inslag av kolagodis. Eftersmaken antydde lite knäckebröd. Detta är ett helrätt öl på påskbordet, men definitivt inte Oppigårds bästa öl. Välbalanserad, bra beska med lite restsötma och väldigt fruktig.
Betyg 7 av 10
tisdag, januari 26, 2010
Liten onsdagsprovning
Upplagd av
Pelle Stridh
I onsdags tog jag och några kollegor en sväng till Oliver Twist på Repslagargatan i Stockholm efter jobbet. Alltid lika spännande att se vad de har i pumparna för tillfället. Kvällen bjöd på en del överraskningar både på flaska och pump...

Först ut var en ny bekantskap på fat från det Skotska bryggeriet
Harviestoun - Bitter and Twisted. En "Blond Beer" enligt etiketten. Doften var väldigt ren och frisk med citrustoner. Smaken var väldigt krispig och humlearomatisk med ett stort inslag av citrus.
Efterbeskan hängde kvar riktigt länge. På det hela taget en mycket uppfriskande ale med välbalanserad beska med mycket doft och smak. Påminde faktiskt lite om deras julöl Mr Sno'Balls.
Får nog säga en svag 9:a av 10 i betyg.
Nästa öl ut blev en alldeles underbar IPA från det
amerikanska bryggeriet Great Divide - Hercules Double IPA.
Som vanligt möttes näsan av en formidabel doftexplosion. Här var det aprikos, grape, karamell och en aning honungssötma.

Kolsyran känns behagligt balanserad och för att vara en DIPA känns den behagligt alkohol-balanserad.Vissa inslag av gräs kan skönjas. Hade förväntat mig en ännu tydligare humle-bomb i doften. Så i det avseendet anser jag den slagen av andra jag provat.
En öl som denna kan absolut inte få lägre betyg än 9 av 10.
Tredje ölen ut blev Lagunitas IPA från det amerikanska, Kalifornien-bryggeriet Lagunitas

Brewing Company.Med höga förväntningar började vi dofta och blev en aning besvikna.Ingen humle-bomb, ingen markant citrus men däremot inslag av smörkola. Smaken hade en svårdefinierbar bismak som också sänkte betyget.
Maltigheten och beska var däremot bra med lite för lite kolsyra. Visserligen är det inte helt rättvist att bli bedömd efter en Double IPA som satt som en smeck men intrycket var ändå alldeles för blekt.
Betyget får bli en svag 7:a!
Sista ölen för kvällen måste bli något mörkt och "stoutigt" tyckte vi och valde "Old Engine Oil", även denna från Harviestoun. Enligt etiketten så är detta en Black Ale men enlig Beer Advocate är det en Old Ale.

Redan med näsan en bit från glaset kunde man känna chokladdoft och rostighet och med näsan djupt i glaset infann sig kaffe och filmjölk också. Härligt karamellig i smaken med stora inslag av choklad och mycket välrostad malt. Den är inte lika svart som en stout men nästan. Denna ale lär ska vara bryggd enligt ett gammalt celtiskt recept. Totalt sett var detta en mycket uppskattad avslutning på kvällen och visar på att Harviestoun inte bara är ett bryggeri med många bra produkter utan förmodligen det bästa i Skottland, som i skrivande stund nått Sverige.
Betyget får sättas till en svag 9:a.
onsdag, september 09, 2009
Några Single Hop till helgen
Upplagd av
Pelle Stridh
Jag måste passa på att skriva några rekommendationer om några Single Hop Ale att prova till helgen. Samtliga hör förmodligen till min 10-i-topp-lista alla kategorier och då har jag dessutom inte provat alla Single Hop som enkelt finns att tillgå via Systembolaget.
Här kommer de:
- Single Hop Ale, Oppigårds (Styrian Golding)
- Närke Slättöl, Närke Kulturbryggeri (Chinook)
- Amarillo, Ölands Gårdsbryggeri (Amarillo)
- Bollox, Dugges (Centennial)
- Liberty Ale, Anchor Brewing Company (Cascade)
- 1845, Fullers (Kent Golding)


Några är relativt nya öl från relativt nya svenska bryggerier och några är riktigt gamla godingar. Har ni redan provat dessa så gör det igen och försök hitta de humle-specifika egenskaperna...
Något som jag helt missat (hur det nu har gått till) är serien av Single Hop Ale från Mikkeller. Får ta och arrangera en provning av dessa inom kort tror jag. Jag vet att de varit uppmärksammade även internationellt.
Humle - Ölets Vindruva
Upplagd av
Pelle Stridh
Jag har under en längre tid funderat mycket över ett nytt sätt att dela in öl på istället för att fokusera på öltyp, som är det klassiska i alla sammanhang.

Eftersom jag provat öl i så pass många år så har man hunnit fundera en del kring vad som gör att man tycker så mycket om vissa öl. Visst, det beror på många olika saker men jag har nu kommit till insikt om att det för min egen del mycket har att göra med just sorten av HUMLE.
Har på senare tid sett en del skrivet om "Single Hop Ale" här och där på nätet och har då ytterligare insett att mina verkliga favoriter de senaste 3-4 åren faktiskt varit Single Hop öl. Tar vi en gammal goding som Liberty Ale från Anchor Steam Brewery i USA så får vi gå tillbaka till mitten på 90-talet tror jag.

Sedan finns det faktiskt bryggerier som verkligen tagit detta till sin spets - Acorn Brewery (Barnsley, Storbritannien) har just bryggt sin 30:e Single Hop IPA, Atlas IPA.
Det finns många fler bryggerier som är inne på denna linje - Mikkeller (Danmark), York Brewery (Storbritannien) och Boundary Bay Brewery med sina 14 sorter Single Hop Ale.
Jag kommer att köra en artikelserie i detta ämne och kommer på olika sätt att "lobba" för att systembolaget börjar tänka i dessa banor. Kanske uppmanar jag andra bloggare att skriva mer kring ämnet och på sätt få igång en ordentlig debatt. More to come...

