Igår provade jag Summer Sun från Williams Brothers Brewing igen och den är verkligen en trevlig sommaröl. Denna öl är ju ingen nyhet direkt men denna gång förde jag anteckningar under provningen också.
Omgående ser man ett normal-tjockt skum ovanför en relativt ljus kopparfärgad öl.
Doften har en tydlig maltkaraktär med fruktiga undertoner. Lite fox-kola (citron) kan skönjas.
Smaken är väldigt frisk och fruktig och har en tydlig brödighet. Beskan är reltivt kort och lämnar inga bestående intryck. På det hela en ganska angenäm sommar-ale! Skulle funka bra som "gräsklippar-öl" faktiskt, eller en varm afton när man vaktar grillen.
Okej, det finns många som har en roligare karaktär, men det finns också många som smakar sämre.
Får nog lova att säga att detta är 7 av 10 i betyg.
Angenäm men utan större personlighet.
Senaste inläggen
Visar inlägg med etikett extern provning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett extern provning. Visa alla inlägg
lördag, juli 24, 2010
tisdag, juli 20, 2010
Krönleins kan fortfarande leverera.
Upplagd av
Pelle Stridh
Befinner mig fortfarande vid sommarstugan i Ängsholmen, en liten Mälarvik strax utanför Eskilstuna. Efter en dag fylld av motion och upptäcks-promenader satte jag mig nu ner i den tidiga kvällssolen för att prova en ny öl. Jag hade naturligtvis försökt hitta något som skulle passa in i miljön så det fick bli Halmstad Sommar Lager från Krönleins Bryggeri.
Studerar man glaset så kan man konstatera att denna öl verkligen är ljust gul med ett vitt, storbubbligt skum.
Doften är lite päronestrig och parfymisk och leende kan jag konstatera att Krönleins hussmak sitter kvar - den parfymiska delen! Djupare ner i glaset hittar man en tydlig maltdoft med lite söta toner.
Smaken är ganska torr och lite brödig. Beskan är relativt påtaglig och hänger kvar i gommen en stund. Eftersmaken har tydliga drag åt knäckebröd och majs. Etiketten avslöjar att ölet ska innehålla halländsk fläder men den var så väl dold att jag inte kunde fånga den. Möjligen att den friska smaken skulle ha sitt ursprung i flädern, men som sagt, det var inget man associerade till. Som den sommarlager detta ska vara så får jag lov att säga att den överraskade mig. Denna var välbalanserad och frisk, precis som den utger sig att vara. Ingen modern lager med amerikansk humle eller som på annat sätt kan mäta sig mig lageröl från svenska mikrobryggerier som Sigtuna, Oppigårds, Eskilstuna Ölkultur eller Dugges. Ganska anspråkslös men passar utmärkt vid grillen eller efter en varm dag på badstranden
Betyg 6 av 10
Studerar man glaset så kan man konstatera att denna öl verkligen är ljust gul med ett vitt, storbubbligt skum.
Doften är lite päronestrig och parfymisk och leende kan jag konstatera att Krönleins hussmak sitter kvar - den parfymiska delen! Djupare ner i glaset hittar man en tydlig maltdoft med lite söta toner.
Smaken är ganska torr och lite brödig. Beskan är relativt påtaglig och hänger kvar i gommen en stund. Eftersmaken har tydliga drag åt knäckebröd och majs. Etiketten avslöjar att ölet ska innehålla halländsk fläder men den var så väl dold att jag inte kunde fånga den. Möjligen att den friska smaken skulle ha sitt ursprung i flädern, men som sagt, det var inget man associerade till. Som den sommarlager detta ska vara så får jag lov att säga att den överraskade mig. Denna var välbalanserad och frisk, precis som den utger sig att vara. Ingen modern lager med amerikansk humle eller som på annat sätt kan mäta sig mig lageröl från svenska mikrobryggerier som Sigtuna, Oppigårds, Eskilstuna Ölkultur eller Dugges. Ganska anspråkslös men passar utmärkt vid grillen eller efter en varm dag på badstranden
Betyg 6 av 10
tisdag, juni 29, 2010
Kalla mig gärna för sur, men jag blev glad till slut.
Upplagd av
Pelle Stridh
Jag hade redan planerat att vi skulle avsluta midsommarafton med att prova Nils Oscar Sorachi Blonde så framåt midnatt åkte den fram och vi började sniffa och "sippa" i glasen. Min första reaktion efter doftandet var att här har vi en typisk belgare med inslag av koriander, surdeg och vete. Smaken ger vissa inslag av citrus och lite söt frukt. Jag tyckte att det var lite för spritsig och spretig i sin karaktär. Personligen tycker jag att denna är lite för söt och har en alldeles för klen beska. För de som tycker om denna öltyp, eller belgiska öl i allmänhet kan jag föreställa mig att de tycker denna är ett trevligt sommaralternativ. För mig klarar den inte av "hypen" och jag förstår inte alls vad som var så speciellt med den, förutom den snygga flaskan då. Lägg där till att jag fortfarande har svårt för att älska "suröl". Vad jag förstår på de flesta, som tycker om denna öltyp, så var den lite för klen.
Betyg 5 av 10
Nej, skam den som ger sig. Jag hade ju längtat efter en fin avrundning av denna midsommarafton med en härlig ölupplevelse så fram med en DuganA IPA från Avery istället. Väl i glaset har vi en härligt, grumlig aprikosfärgad vätska som pyr av aprikos- , persika- och citrusdofter över glaskanten. Man anar en lite mer trögflytande vätska när man snurrar på glaset och ser den lite sirapsliknande konsistensen. Så här lång påminner den väldigt mycket om en DIPA eller Imperial IPA faktiskt.
Smaken lämnar ingen oberörd heller. Känner hur ett leende sprider sig i ansiktet och faktisk även hur jag blir lite varm i hela kroppen. En mäktig parad av citrus, grape och aprikos radar upp sig framför både näsa och mun. Känslan i munnen är sammetslen och jag tycker att alkoholen är väl dold. Nästan så att jag skulle påstå att denna är lättare att ta till sig än AleSmith IPA. Beskan är påtaglig men ganska kort, i detta avseende skulle jag påstå att den påminner om en amerikansk pale ale istället. För att fatta mig kort, så är detta en väldigt trevlig öl och jag fick min avslutning och kunde känna mig nöjd.
Betyg 8 av 10
Betyg 5 av 10
Nej, skam den som ger sig. Jag hade ju längtat efter en fin avrundning av denna midsommarafton med en härlig ölupplevelse så fram med en DuganA IPA från Avery istället. Väl i glaset har vi en härligt, grumlig aprikosfärgad vätska som pyr av aprikos- , persika- och citrusdofter över glaskanten. Man anar en lite mer trögflytande vätska när man snurrar på glaset och ser den lite sirapsliknande konsistensen. Så här lång påminner den väldigt mycket om en DIPA eller Imperial IPA faktiskt.
Smaken lämnar ingen oberörd heller. Känner hur ett leende sprider sig i ansiktet och faktisk även hur jag blir lite varm i hela kroppen. En mäktig parad av citrus, grape och aprikos radar upp sig framför både näsa och mun. Känslan i munnen är sammetslen och jag tycker att alkoholen är väl dold. Nästan så att jag skulle påstå att denna är lättare att ta till sig än AleSmith IPA. Beskan är påtaglig men ganska kort, i detta avseende skulle jag påstå att den påminner om en amerikansk pale ale istället. För att fatta mig kort, så är detta en väldigt trevlig öl och jag fick min avslutning och kunde känna mig nöjd.
Betyg 8 av 10
söndag, juni 06, 2010
Det var sannerligen drag i Dragets Kanal
Upplagd av
Pelle Stridh
Sitter i den sena eftermiddagssolen, arbetsveckan är över och "arbetshelgen" startar. "Det är mycket nu!" som man brukar säga. Jobb, födelsekalas, studentplanering, justering av trädgården inför sommaren och massor av idéer till bloggarna. Så, för att komma in i rätt stämning, tog jag fram en Dragets Kanal Dubbel IPA (11752) från Nynäshamns Ångbryggeri.
Skummet i glaset var fast och lite gul-vitt. Färgen på ölen var kopparfärgad. Dofterna som sipprade upp från glaset gav associationer till en fruktmarknad i Marrakech. Söta frukter, citrustoner, apelsin-cest och farinsocker.
I bakgrunden kunde även inslag av pumpernickel hittas. Efter ett par klunkar samlades ett lika brett smakregister med inslag av söta exotiska frukter, russin och salmiak. Malttonerna var också väldigt tydliga. Smaken gav en ganska kort beska med viss restsötma. Alkoholhalten på 7,7 var mycket väl dold.
Detta var sannerligen en trevlig Dubbel IPA, gemytlig och med ett underbart brett doft- och smakregister. Beskan var som sagt kort men efterbeskan dröjde kvar dessto längre. Efterbeskan och inslagen av apelsin gör att man tänker på bitterheten i en engelsk apelsinmarmelad. När jag doftade i det nu tomma glaset kände jag mig i det närmaste besviken över att flaskan var så liten…innehållet tog slut alldeles för fort.
Betyg 9 av 10
Skummet i glaset var fast och lite gul-vitt. Färgen på ölen var kopparfärgad. Dofterna som sipprade upp från glaset gav associationer till en fruktmarknad i Marrakech. Söta frukter, citrustoner, apelsin-cest och farinsocker.
I bakgrunden kunde även inslag av pumpernickel hittas. Efter ett par klunkar samlades ett lika brett smakregister med inslag av söta exotiska frukter, russin och salmiak. Malttonerna var också väldigt tydliga. Smaken gav en ganska kort beska med viss restsötma. Alkoholhalten på 7,7 var mycket väl dold.
Detta var sannerligen en trevlig Dubbel IPA, gemytlig och med ett underbart brett doft- och smakregister. Beskan var som sagt kort men efterbeskan dröjde kvar dessto längre. Efterbeskan och inslagen av apelsin gör att man tänker på bitterheten i en engelsk apelsinmarmelad. När jag doftade i det nu tomma glaset kände jag mig i det närmaste besviken över att flaskan var så liten…innehållet tog slut alldeles för fort.
Betyg 9 av 10
onsdag, juni 02, 2010
Sigtuna South Pacific Pale Ale - modifierad Easter Ale!
Upplagd av
Pelle Stridh
Sigtuna South Pacific Pale Ale är en något modifierad Sigtuna Easter Ale. Det är fortfarande en Amerikansk Pale Ale (APA) och innehåller de intressanta Nya Zeeländska humlesorterna Motueka (som ej var med i Easter Ale), Pacific Gem och Riwaka. Den har också humlats på ett annorlunda sätt jämfört med Easter Ale. Nog om detta, Easter Ale var trots allt en succé i påskas så det lovar gott.
Upphälld i glaset får den ett kraftigt skum som har dofter av mögelost och filmjölk!? Färgen är något gyllen. Omgående känns tropiska frukter och de typiskt fruktiga humleinslagen i doften. Efterhand känns även en nyans av aprikos. Smaken är också den ganska fruktig och till en början lite söt. Efter kommer en härligt lång beska. Man kan även känna toner av mango.
Totalt sett tycker jag denna öl är lite estrig men har tydliga karaktäristika från både humle och malt. En klart godkänd sommaröl som kommer att uppskattas för dess törstsläckande karaktär (för den har lite tunnare kropp än vad vi är vana vid från Sigtuna) och jag tyckte nog bättre om den nu än i Påsk-versionen. Fruktig och en lång skön efterbeska. Jag är övertygad om att denna blir en storsäljare i sommar!
Betyg 7 av 10
(Nu väntar jag bara på Sigtuna Red Ale, som lär påminna om Sigtuna Röd Påsk, vilken för mig var en av årets bästa öl!)
Upphälld i glaset får den ett kraftigt skum som har dofter av mögelost och filmjölk!? Färgen är något gyllen. Omgående känns tropiska frukter och de typiskt fruktiga humleinslagen i doften. Efterhand känns även en nyans av aprikos. Smaken är också den ganska fruktig och till en början lite söt. Efter kommer en härligt lång beska. Man kan även känna toner av mango.
Totalt sett tycker jag denna öl är lite estrig men har tydliga karaktäristika från både humle och malt. En klart godkänd sommaröl som kommer att uppskattas för dess törstsläckande karaktär (för den har lite tunnare kropp än vad vi är vana vid från Sigtuna) och jag tyckte nog bättre om den nu än i Påsk-versionen. Fruktig och en lång skön efterbeska. Jag är övertygad om att denna blir en storsäljare i sommar!
Betyg 7 av 10
(Nu väntar jag bara på Sigtuna Red Ale, som lär påminna om Sigtuna Röd Påsk, vilken för mig var en av årets bästa öl!)
lördag, maj 22, 2010
En halvmeter Öl
Upplagd av
Pelle Stridh
Igår var jag mer eller mindre tvungen att besöka Eskilstuna Ölkultur. Dels var det premiär för 3 nya ölsorter och dels visste jag att jag missat två tidigare öl, Annas Red Ale och Hällby Hefe. Alltså var det sammanlagt fem oprövade sorter och det var precis så många som man behöver för att prova "en halv meter öl".
En halv meter öl är en träplanka med hål för fem mindre glas, ett perfekt koncept för den som inte kan bestämma sig och inte vill beställa in fem halvlitrar. Så till innehållet på min "halvmeter"; Hällby Hefe, Tumbo Tysk Pils, Annas Red Ale, Munktell Exportöl samt Gamla Linköpings Porter.
Tumbo Tysk Pils var ljust halmgul i färgen. Doften var ganska maltig och svag och humledoften var obefintlig. Kolsyran var mycket låg och förutom den utpräglade maltsmaken kände jag långt bak i smakregistret en uns av päron. En ganska välbalanserad beska med lång efterklang. Ingen spektakulär öl på något sätt, vilket inte heller var tanken, utan en lättdrucken törstsläckare helt enkelt.
Betyg 6 av 10.
Nästa öl blev Munktell Exportöl. Denna ska vara inspirerad av gamla recept från Munktells bryggeri men jäst den som en ale istället för lager.
Färgen är mer gyllengul och doften har en mycket kraftig maltighet. Mjuk munkänsla och bra kolsyra. Jag tycker att denna ale känns lite som en klassisk brittisk ale trots att den ska påminna om en klassisk svensk pilsner. Tydliga inslag av bröd och i bakgrunden hittade jag en ton av arrak. Totalt sett en ganska trevlig ale, om än ganska anspråkslös.
Betyg 7 av 10
Tredje ölen "på plankan" blev så Hällby Hefe, en tysk veteöl. Doften är karaktäristisk för veteöl men med en kraftig rökighet. Mjuk och len med ganska låg beska. Efter några klunkar hittar jag toner av melon, och sen plötsligt infann sig även banandoften. Kunde inte känna den tydliga kryddnejlika-doften som ska finnas där. En väldigt lättdrucken veteöl som förmodligen blir mångas favorit under sommarkvällarna.
Betyg 7 av 10
Så återstod de två öl jag hade störst förväntningar på. Fjärde ölen ut blev Annas Red Ale, en riktig humlebomb. Detta hade jag inte väntat mig alls, kanske för att jag missat denna öl och för att jag även missat att den är humlad med Amarillo. Det speciella med denna ale är att den har bryggts med hop-bursting-teknik (ett speciellt sätt att humla ölen på).
Doften är enormt fruktig och blommig med stora inslag av passionsfrukt och citrus. Man kan faktiskt känna lite mango och aprikos också. Smaken är alldeles ljuvligt fruktig och beskan är både rund och balanserad. Efterbeskan ligger kvar länge och väl men är definitivt inte torr.
Jag bugar för bryggaren för att han la ner så mycket kärlek på denna öl för detta var det bästa som bryggeriet har skapat tror jag, delat plats med Torshälla Dubbelbock i alla fall. Här har ni en given konkurrent till Oppigårds Summer Twist och även deras Amarillo Spring.
Betyg 9 av 10
Sist ut blev det porter, närmare bestämt Gamla Linköpings Porter. Denna porter har beställts av Bishops Arms i Linköping och de har även deltagit vid tillverkningen. Efter de första sniffarna i glaset så påminns jag först om Mikkellers Black Tie, fast en tunnare variant. I doften hittar vi läder, kaffe, choklad och kraftig rökighet. Rökigheten är så pass stark att man skulle kunna tro att den lagrats på whisky-fat (men det har den inte). Smaken ger, förutom rökighet, även lite sand och örter. Denna öl är inte heller så där sötsliskig som det kan bli med porter utan snarare lite torr. Efterbeskan finns där och ger tillsammans med torrheten en viss bitterhet. Detta var sannerligen en oväntad upplevelse och den ligger inte långt ifrån Dubbelbocken i betyg.
Betyg 8 av 10
En halv meter öl är en träplanka med hål för fem mindre glas, ett perfekt koncept för den som inte kan bestämma sig och inte vill beställa in fem halvlitrar. Så till innehållet på min "halvmeter"; Hällby Hefe, Tumbo Tysk Pils, Annas Red Ale, Munktell Exportöl samt Gamla Linköpings Porter.
Tumbo Tysk Pils var ljust halmgul i färgen. Doften var ganska maltig och svag och humledoften var obefintlig. Kolsyran var mycket låg och förutom den utpräglade maltsmaken kände jag långt bak i smakregistret en uns av päron. En ganska välbalanserad beska med lång efterklang. Ingen spektakulär öl på något sätt, vilket inte heller var tanken, utan en lättdrucken törstsläckare helt enkelt.
Betyg 6 av 10.
Nästa öl blev Munktell Exportöl. Denna ska vara inspirerad av gamla recept från Munktells bryggeri men jäst den som en ale istället för lager.
Färgen är mer gyllengul och doften har en mycket kraftig maltighet. Mjuk munkänsla och bra kolsyra. Jag tycker att denna ale känns lite som en klassisk brittisk ale trots att den ska påminna om en klassisk svensk pilsner. Tydliga inslag av bröd och i bakgrunden hittade jag en ton av arrak. Totalt sett en ganska trevlig ale, om än ganska anspråkslös.
Betyg 7 av 10
Tredje ölen "på plankan" blev så Hällby Hefe, en tysk veteöl. Doften är karaktäristisk för veteöl men med en kraftig rökighet. Mjuk och len med ganska låg beska. Efter några klunkar hittar jag toner av melon, och sen plötsligt infann sig även banandoften. Kunde inte känna den tydliga kryddnejlika-doften som ska finnas där. En väldigt lättdrucken veteöl som förmodligen blir mångas favorit under sommarkvällarna.
Betyg 7 av 10
Så återstod de två öl jag hade störst förväntningar på. Fjärde ölen ut blev Annas Red Ale, en riktig humlebomb. Detta hade jag inte väntat mig alls, kanske för att jag missat denna öl och för att jag även missat att den är humlad med Amarillo. Det speciella med denna ale är att den har bryggts med hop-bursting-teknik (ett speciellt sätt att humla ölen på).Doften är enormt fruktig och blommig med stora inslag av passionsfrukt och citrus. Man kan faktiskt känna lite mango och aprikos också. Smaken är alldeles ljuvligt fruktig och beskan är både rund och balanserad. Efterbeskan ligger kvar länge och väl men är definitivt inte torr.
Jag bugar för bryggaren för att han la ner så mycket kärlek på denna öl för detta var det bästa som bryggeriet har skapat tror jag, delat plats med Torshälla Dubbelbock i alla fall. Här har ni en given konkurrent till Oppigårds Summer Twist och även deras Amarillo Spring.
Betyg 9 av 10
Sist ut blev det porter, närmare bestämt Gamla Linköpings Porter. Denna porter har beställts av Bishops Arms i Linköping och de har även deltagit vid tillverkningen. Efter de första sniffarna i glaset så påminns jag först om Mikkellers Black Tie, fast en tunnare variant. I doften hittar vi läder, kaffe, choklad och kraftig rökighet. Rökigheten är så pass stark att man skulle kunna tro att den lagrats på whisky-fat (men det har den inte). Smaken ger, förutom rökighet, även lite sand och örter. Denna öl är inte heller så där sötsliskig som det kan bli med porter utan snarare lite torr. Efterbeskan finns där och ger tillsammans med torrheten en viss bitterhet. Detta var sannerligen en oväntad upplevelse och den ligger inte långt ifrån Dubbelbocken i betyg.
Betyg 8 av 10
torsdag, maj 13, 2010
Sigtuna Sommar Wit - Vitt eller Svart
Upplagd av
Pelle Stridh
Regnet öser ner utanför fönstret. Mitten av maj månad och sommaren känns väldigt avlägsen med sina 12 grader på termometern. Känns ju då lite konstigt att sitta med en kandidat till sommarens bästa öl i handen.
Sigtuna Sommar Wit är en grumlig, något mörk halmgul öl med tydlig jästfällning. Doftminnet får sig ett spratt när jag sniffar och känner en tydlig svaveldoft, förnimmelser av för kort lagrad Slovakisk Pils gör sig påmind. Strax därefter kommer dofter av skumbanan och en viss syrlighet. Inslag av örter.
Smaken har en tydlig veteton och en frisk ton av citron. Eftersmaken är påtagligt maltig. Överlag en ganska tydlig wit-karaktär, lite citrus-aktig och genomgående balanserad. Kan mycket väl se denna som en törstsläckande sommaröl om man gillar denna öltyp. Sigtuna fortsätter att övertyga i sina brygder och lyckas i denna skap något som passar väl till grillade fiskrätter i sommarvärmen.
Betyg 8 av 10
Sigtuna Sommar Wit är en grumlig, något mörk halmgul öl med tydlig jästfällning. Doftminnet får sig ett spratt när jag sniffar och känner en tydlig svaveldoft, förnimmelser av för kort lagrad Slovakisk Pils gör sig påmind. Strax därefter kommer dofter av skumbanan och en viss syrlighet. Inslag av örter.
Smaken har en tydlig veteton och en frisk ton av citron. Eftersmaken är påtagligt maltig. Överlag en ganska tydlig wit-karaktär, lite citrus-aktig och genomgående balanserad. Kan mycket väl se denna som en törstsläckande sommaröl om man gillar denna öltyp. Sigtuna fortsätter att övertyga i sina brygder och lyckas i denna skap något som passar väl till grillade fiskrätter i sommarvärmen.
Betyg 8 av 10
onsdag, maj 05, 2010
En liten bit från godispåsen - AleSmith IPA
Upplagd av
Pelle Stridh
Hemkommen efter en ganska tuff dag på jobbet (önskar ibland att man jobbade på OT istället för med IT) , kände jag mig upplagd för att prova något från mitt måndags-inköp på Systembolaget. Ni vet så där som man kunde känna när man handlat smågodis när man var liten - En sån….En sån…två såna…och sen så stod man där med påsen och kunde inte bestämma sig, för man ville ju egentligen spara allt.
Nu är bara frågan vad jag ska välja. Jag får bara ta en bit, som smakprov, för det är ju trots allt inte lördag. Efter modigt övervägande valde jag….AleSmith IPA..den godaste godisbiten man kan välja, enligt många (om vi pratar amerikansk IPA). Jag hällde upp lite i glaset och såg ett enormt skum utveckla sig, ett skum som sedan bildade så omfattande draperingar i glaset att jag kunde se hela världskartor ta form. Färgen var väldigt mörkt, bärnstensfärgad. Grumlig med tydlig jästfällning. När jag doftade i glaset kom förnimmelse av vanilj, marsipan och aprikospuré och sedan slog det mig att det var Anthon Bergs Chokladbitar med aprikosfyllning jag kände. Doften var väldigt sötaktig med andra ord.
Smaken var även den ganska fruktig, med en balanserad beska och toner av aprikos och persika. Lite syltig men med avsaknad av citrustoner, undantaget ett svagt inslag av apelsin. Efter kommer en viss restsötma som förmodligen kommer av alkoholhalten.
Som vanligt, när man vet vad man har i glaset och dessutom skruvat upp förväntningarna så till den milda grad, så står man där med det tomma glaset och funderar - Var det inget mer? Visst, det var försvinnande gott och innehållet försvann ovanligt fort ur flaskan trots den relativt höga alkoholhalten. Med det inte sagt att godsaken inte var god, utan att man hade föreställt sig något ännu mer spektakulärt.
Världens bästa kanske är i överkant, i alla fall i en "öppen" provning. Jag skulle gärna prova den blint tillsammans med några andra kvalitets-IPOR.
Nu får man vackert vänta till fredag, och kanske smaka två eller tre bitar från godispåsen. Tills dess - den som väntar på nåt gott…
Betyget då? Ja, det blir väl 8 av 10 i alla fall!
torsdag, april 29, 2010
En Öl-mosaik
Upplagd av
Pelle Stridh
Resten av de öl jag provade på Vinordic och som jag dessvärre inte har mer uttömmande noteringar om:
Summeringen för dessa öl ser ut som följer:
Undvik:
- Williams Ginger (smakar som inlagd ingefära)
- Imperial Choklat Stout, Southern Tier (kraftig chokladsmak, som oboy med öl…)
Finns bättre alternativ från samma brygger (men är på inget sätt dåliga):
- Mikkeller Draft Bear (inte dålig & inte speciellt märkvärdig…men God)
- Dugges Holy Cow (inte lika bra som Bollox och High Five)
- Sigtuna East River Lager (inte dålig men Sigtuna har så många andra som är bättre)
Köp direkt:
- Mikkeller Centennial Single Hop (Gott!)
- Nils Oscar Hop Yard (Mumsig!)
måndag, april 26, 2010
Mikkeller Nelson Sauvin Single Hop - Single Top?
Upplagd av
Pelle Stridh
Som vissa av er säkert vet så är jag väldigt förtjust i Single Hop. Mest för att jag tycker det är intressant att hitta särskilda egenskaper i en specifik humlesort. Nu senast provade jag en riktig godsak. Mikkeller Nelson Sauvin Single Hop IPA. Denna Nya Zeeländska humlesort som sägs påminna om druvan Sauvignon Blanc. Det första som slår mig är den enorma passionsfruktsdoften. Efter kommer det lite aprikos, grape och en aning rabarber. Smaken står, vilket inte alla instämmer i, sig väl i förhållande till doften. Mycket frukt och en del toner åt vitt vin. Man ska definitivt inte tro att denna IPA har vinösa drag. Vinösa drag brukar jag mer känna i syrliga, belgiska öl som i t.ex Cantillon gueuze. Smaken är också ganska maltig och har en ganska torr, bitter avslutning. Efterbeskan känns välbalanserad och lång.
Detta är helt klart den trevligaste Single Hop-öl jag hittills provat och sätter den som "Single Top".
Betyg 9 av 10
Ett hett tips är att göra som Anton från Brill gjorde på Vinordic - han bjöd på en "Quad Hop-drink" bestående av Mikkellers Nelson Sauvin, Cascade, Tomahawk och Centennial….riktigt mumsigt!
Detta är helt klart den trevligaste Single Hop-öl jag hittills provat och sätter den som "Single Top".
Betyg 9 av 10
Ett hett tips är att göra som Anton från Brill gjorde på Vinordic - han bjöd på en "Quad Hop-drink" bestående av Mikkellers Nelson Sauvin, Cascade, Tomahawk och Centennial….riktigt mumsigt!
fredag, april 23, 2010
Mikkeller Black Tie - En upplevelse utöver det vanliga
Upplagd av
Pelle Stridh
Tänk er en sliten läderfåtölj, en brasa som sprakar, en rökig whisky, en god kaffe med en exklusiv bit mörk choklad….stoppa sedan ner allt detta i en öl och ni har Mikkeller Black Tie. Denna Imperial Stout beställdes av Marc Schuterman (Brill & Co) för att få till en extraordinär Imperial Stout. Den är lagrad på ekfat för att ge den dess rökighet och innehåller dessutom lite honung.
Vätskan ser lite oljig ut och klibbar nästan i glaset när man snurrar.
Doften som slår emot en är mång-fasetterad och mäktig. Som inledningen antyder så känner man läder, rökighet, kaffe och inslag av choklad. En viss bärighet, inslag av trä (tall) och en maltig sötma hittar man också.
Smaken är tung och rökig. En något bränd smak med toner av ekfat, kaffe, choklad och honung. I gommen blir det alldeles torrt efteråt. Efterbeskan har ett lagom balanserat bett. Denna Imperial Stout lämpar sig väl i konjakkupan efter en god middag. Avnjutes helst i sällskap!
Betyg 9 av 10
Vätskan ser lite oljig ut och klibbar nästan i glaset när man snurrar.
Doften som slår emot en är mång-fasetterad och mäktig. Som inledningen antyder så känner man läder, rökighet, kaffe och inslag av choklad. En viss bärighet, inslag av trä (tall) och en maltig sötma hittar man också.
Smaken är tung och rökig. En något bränd smak med toner av ekfat, kaffe, choklad och honung. I gommen blir det alldeles torrt efteråt. Efterbeskan har ett lagom balanserat bett. Denna Imperial Stout lämpar sig väl i konjakkupan efter en god middag. Avnjutes helst i sällskap!
Betyg 9 av 10
torsdag, april 22, 2010
Oppigårds - Nya och Ny-gammla Öl
Upplagd av
Pelle Stridh
Gårdagens besök på Vinordic 2010 började med besök hos Oppigårds. Det var framför allt deras nya Summer Twist (11415-01) jag var ute efter (säljstart 3:e maj). Denna pale ale är baserad på deras Late Summer Ale, som var en stor succé. Ölet har en bärnstensfärg, ett ganska fint skum och lagom kolsyra. Doften är ganska fruktig med tydliga inslag av aprikos och citrus. En ganska tydlig maltkaraktär känns också. Den innehåller humlesorterna Pacific Gem, Bramling Cross och Amarillo vilket ger den dess fruktiga och blommiga stil.
Smaken är ganska fruktig med inslag av bär och aprikos. Den är ganska torr och har en tydlig efterbeska. Dessa egenskaper gör den nog just till en bra sommaröl helt enkelt. Påminner mer om Single Hop än Amarillo Spring.
Betyg 7 av 10.
Nästa öl blev en ny-gammal sådan, Slåtteröl (11413-01), som bryggdes 2006 första gången (säljstart 3:e maj). Man förstår varför man vill fortsätta med denna vinnaröl då den fått medalj varje år sedan 2006.
Denna ljusa lageröl har lite tysk karaktär med en tydlig maltsötma men som vägs upp med cascadehumle. Mina noteringar säger inte så mycket mer än att den var trevlig och angenäm. Definitivt inte Oppigårds mest karaktärsfulla öl men säkerligen en öl som går hem hos många. Betyg 7 av 10
Sist ut hos Oppigårds blev deras Indian Tribute. Denna öl finns inte att köpa på Systembolaget och det mesta av produktionen har tydligen gått till grannlandet Finland. En klassisk engelsk IPA med allt vad det innebär.
Doften erbjuder tydliga inslag av citrus och grape och förvånansvärt mycket malt. Tyckte faktiskt att denna var sötare än de båda tidigare öl. Humlen består av cascade och centennial vilket jag tycker ger den dess IPA-karaktär. Smaken är genomgående frisk med en bra beska. Väldigt tydlig restsötma. Maltigheten och en aning alkohol-genomslag gör den till en lite annorlunda version än vad många andra producerat de senaste åren tycker jag, kanske för att de flesta andra producerar amerikanska versioner? Den är för den sakens skull inte alls dålig, tvärtom, karaktärsfull och med en klassisk tolkning….Betyg 8 av 10.
Smaken är ganska fruktig med inslag av bär och aprikos. Den är ganska torr och har en tydlig efterbeska. Dessa egenskaper gör den nog just till en bra sommaröl helt enkelt. Påminner mer om Single Hop än Amarillo Spring.
Betyg 7 av 10.
Nästa öl blev en ny-gammal sådan, Slåtteröl (11413-01), som bryggdes 2006 första gången (säljstart 3:e maj). Man förstår varför man vill fortsätta med denna vinnaröl då den fått medalj varje år sedan 2006.
Denna ljusa lageröl har lite tysk karaktär med en tydlig maltsötma men som vägs upp med cascadehumle. Mina noteringar säger inte så mycket mer än att den var trevlig och angenäm. Definitivt inte Oppigårds mest karaktärsfulla öl men säkerligen en öl som går hem hos många. Betyg 7 av 10
Sist ut hos Oppigårds blev deras Indian Tribute. Denna öl finns inte att köpa på Systembolaget och det mesta av produktionen har tydligen gått till grannlandet Finland. En klassisk engelsk IPA med allt vad det innebär.
Doften erbjuder tydliga inslag av citrus och grape och förvånansvärt mycket malt. Tyckte faktiskt att denna var sötare än de båda tidigare öl. Humlen består av cascade och centennial vilket jag tycker ger den dess IPA-karaktär. Smaken är genomgående frisk med en bra beska. Väldigt tydlig restsötma. Maltigheten och en aning alkohol-genomslag gör den till en lite annorlunda version än vad många andra producerat de senaste åren tycker jag, kanske för att de flesta andra producerar amerikanska versioner? Den är för den sakens skull inte alls dålig, tvärtom, karaktärsfull och med en klassisk tolkning….Betyg 8 av 10.
fredag, april 09, 2010
Fröslunda Tjeckisk Pils
Upplagd av
Pelle Stridh
En halmgul öl med ett vitt och väldigt kraftigt skum. En väldigt kraftig maltdoft med inslag av bröd. Mycket bröd, vid närmare eftertanke.
Smaken erbjuder en enorm beska med en aning restsötma. Inslag av sand och damm!? Hög kolyra men med ganska mjuka bubblor.
En ganska homogen pils men jag saknar de klassiska inslagen av smörkola (diacetyl) för att jag ska anse att detta är en klassisk tjeckisk pils. Hade man sagt att det var en klassisk tysk pils hade jag opponerat mig mindre. Vet inte varför men jag får en förnimmelse av Löwenbrau Kraftbier (en pils som var populär på 90-talet). Ölen är trots allt ganska välbalanserad och inte alltför oäven….
Betyg 7 av 10 (i en blindtest av tjeckiska pils hade den förmodligen fått ett lägre betyg)
Smaken erbjuder en enorm beska med en aning restsötma. Inslag av sand och damm!? Hög kolyra men med ganska mjuka bubblor.
En ganska homogen pils men jag saknar de klassiska inslagen av smörkola (diacetyl) för att jag ska anse att detta är en klassisk tjeckisk pils. Hade man sagt att det var en klassisk tysk pils hade jag opponerat mig mindre. Vet inte varför men jag får en förnimmelse av Löwenbrau Kraftbier (en pils som var populär på 90-talet). Ölen är trots allt ganska välbalanserad och inte alltför oäven….
Betyg 7 av 10 (i en blindtest av tjeckiska pils hade den förmodligen fått ett lägre betyg)
tisdag, april 06, 2010
En goding efter påskbordet - Snopptorps Starkporter
Upplagd av
Pelle Stridh
Så här dagen efter påskhelgen kan jag bara konstatera att påsken godaste öl blev den som vi delade på efter alla påskmat på påskaftonen - Snopptorps Starkporter.
En riktigt mörk, lite trögflytande öl med härligt skum och extremt kvarhängande draperingar på glaset.
Doften som slår emot en ger förutom den kraftiga kaffe- och chokladdoften, ett inslag av nysågad tall. Med humlesorten Chinook har de dessutom lyckats få in lite toner av citrus.
Smaken har en härlig chokladton med inslag av kaffe och den normalt lite sliskiga portern har här istället en ganska tydlig beska. Många goda maltsmaker.
Kolsyran är ganska låg och i munnen känns den väldigt len. I jämförelse med Eskilstuna Ölkulturs Torshälla Dubbelbock ligger denna några snäpp efter men som porter är den helt okej. Som de själva uttrycker det - En modern Porter. Väl värd att provas! Betyget får bli 8 av 10
En riktigt mörk, lite trögflytande öl med härligt skum och extremt kvarhängande draperingar på glaset.
Doften som slår emot en ger förutom den kraftiga kaffe- och chokladdoften, ett inslag av nysågad tall. Med humlesorten Chinook har de dessutom lyckats få in lite toner av citrus.
Smaken har en härlig chokladton med inslag av kaffe och den normalt lite sliskiga portern har här istället en ganska tydlig beska. Många goda maltsmaker.
Kolsyran är ganska låg och i munnen känns den väldigt len. I jämförelse med Eskilstuna Ölkulturs Torshälla Dubbelbock ligger denna några snäpp efter men som porter är den helt okej. Som de själva uttrycker det - En modern Porter. Väl värd att provas! Betyget får bli 8 av 10
torsdag, april 01, 2010
Breakfast Stout på kvällen
Upplagd av
Pelle Stridh
Vet inte om jag skulle vilja dricka detta till frukost…men definitivt efter en god middag.
I glaset har jag en Breakfast Stout från Founders Brewing Company, ölen med den omtalade etiketten! Jag var en av de som hann köpa denna på Systembolaget innan någon kom på att etiketten stred mot alkohol-lagen i Sverige. Nåja, vi koncentrerar oss på innehållet i glaset istället.
Vi ser en svart, ogenomtränglig vätska med ett skum som liknar choklad-rippel. Draperingarna på glaset är extremt kvarhängande och vätskan är trögflytande. På glaskanten ser det ut som kanderat socker.
I doften möts man av tydlig choklad och kaffetoner. Strax därefter känner man en tydlig doft av rökighet och ny-tjärad båt. Ett uns av bittermandel kanske? Slutligen känner man ett litet inslag av vanilj.
Smaken lämnar ingen oberörd. Här hittar vi också rökig kaffesmak med inslag av tungt rostad havre. I munnen känns den väldigt len och mjuk med en låg kolsyra. Efterbeskan är tydlig och torr.
Det här är en riktig mys-stout som man med fördel avnjuter efter en god middag, sittandes i en fåtöljen iförd rökrock och snurrar på kupan med Breakfast Stout.
Jag tror jag slår till med 10 av 10 i betyg….trots de höga förväntningarna.
I glaset har jag en Breakfast Stout från Founders Brewing Company, ölen med den omtalade etiketten! Jag var en av de som hann köpa denna på Systembolaget innan någon kom på att etiketten stred mot alkohol-lagen i Sverige. Nåja, vi koncentrerar oss på innehållet i glaset istället.
Vi ser en svart, ogenomtränglig vätska med ett skum som liknar choklad-rippel. Draperingarna på glaset är extremt kvarhängande och vätskan är trögflytande. På glaskanten ser det ut som kanderat socker.
I doften möts man av tydlig choklad och kaffetoner. Strax därefter känner man en tydlig doft av rökighet och ny-tjärad båt. Ett uns av bittermandel kanske? Slutligen känner man ett litet inslag av vanilj.
Smaken lämnar ingen oberörd. Här hittar vi också rökig kaffesmak med inslag av tungt rostad havre. I munnen känns den väldigt len och mjuk med en låg kolsyra. Efterbeskan är tydlig och torr.
Det här är en riktig mys-stout som man med fördel avnjuter efter en god middag, sittandes i en fåtöljen iförd rökrock och snurrar på kupan med Breakfast Stout.
Jag tror jag slår till med 10 av 10 i betyg….trots de höga förväntningarna.
söndag, mars 28, 2010
Trashy Blonde - En överraskning
Upplagd av
Pelle Stridh
Utan större förväntningar hällde jag upp den pale ale - Trashy Blonde från Brewdog.
En ganska ljust gul färg med klart, vitt skum. Doften som slår emot en har klart fruktiga inslag. Ganska kraftig maltighet i doften med otroligt tydliga inslag av passionsfrukt och uns av mosad banan.
Smaken är kraftigt maltig, mycket frisk och fortfarande med inslag av passionsfrukt. Munkänslan är ganska mjuk och ölen har en underbar efterbeska. Denna öl var en klar överraskning, liksom Ocean's Eko Pale Ale var. Mycket mer smak- och doftrik än vad jag tänkt mig.
Ett mycket trevligt alternativ för den anspråkslöse men som vill ha lite mer attityd än en ljus lager. Denna hade kropp och attityd!
Betyg 8 av 10
En ganska ljust gul färg med klart, vitt skum. Doften som slår emot en har klart fruktiga inslag. Ganska kraftig maltighet i doften med otroligt tydliga inslag av passionsfrukt och uns av mosad banan.
Smaken är kraftigt maltig, mycket frisk och fortfarande med inslag av passionsfrukt. Munkänslan är ganska mjuk och ölen har en underbar efterbeska. Denna öl var en klar överraskning, liksom Ocean's Eko Pale Ale var. Mycket mer smak- och doftrik än vad jag tänkt mig.
Ett mycket trevligt alternativ för den anspråkslöse men som vill ha lite mer attityd än en ljus lager. Denna hade kropp och attityd!
Betyg 8 av 10
onsdag, mars 24, 2010
Jackie Brown - En Chocolate Brown Ale
Upplagd av
Pelle Stridh
Jaha, så blev det dags för första provsmakningen av dagen skörd. Hade tänkt prova Mohawken men jag sparar den till helgen och tar mig an Mikkellers Jackie Brown istället. Färgen är ganska härligt brun-grumlig och skummet ser nästan ut som chokladskum.
Det första som jag känner i doften är en kraftig maltighet med inslag av choklad, cocos och marsipan. En viss fruktighet infinner sig men inga citrustoner direkt. På det hela taget påminner den lite om Antaon Bergs choklad-godis faktiskt. Lite vört och fil kan också kännas i de bakre regionerna.
Smaken är typiskt maltsöt och faktiskt väldigt chokladig. Munkänslan är len med mycket små bubblor. Lite alkohol i eftersmaken. Efterbeskan är ganska diskret men kommer efter, och är mycket långvarig. Totalt sett är den väldigt annorlunda i jämförelse med t.ex Newcastle's dito. Mikkellers var lenare och hade en kraftigare maltkaraktär. En trevlig, något fruktigare, något mer chokladig, Brown Ale.
Så, slutlig får jag nog ändå säga att det blir 8 av 10 i betyg.
Det första som jag känner i doften är en kraftig maltighet med inslag av choklad, cocos och marsipan. En viss fruktighet infinner sig men inga citrustoner direkt. På det hela taget påminner den lite om Antaon Bergs choklad-godis faktiskt. Lite vört och fil kan också kännas i de bakre regionerna.
Smaken är typiskt maltsöt och faktiskt väldigt chokladig. Munkänslan är len med mycket små bubblor. Lite alkohol i eftersmaken. Efterbeskan är ganska diskret men kommer efter, och är mycket långvarig. Totalt sett är den väldigt annorlunda i jämförelse med t.ex Newcastle's dito. Mikkellers var lenare och hade en kraftigare maltkaraktär. En trevlig, något fruktigare, något mer chokladig, Brown Ale.
Så, slutlig får jag nog ändå säga att det blir 8 av 10 i betyg.
måndag, mars 22, 2010
Sigtuna Röd Påsk - Påsköl med vårkänsla
Upplagd av
Pelle Stridh
Något nytt i dryckesväg ska ju hamna på påskbordet inom kort så därför provar jag några kandidater så här veckorna innan. Sigtuna Röd Påsk ska tydligen vara en en Red Ale med influenser från "amerikat", förmodligen via Amarillo- och Centennialhumlen. I upphälld form ser man en vacker rödbrun färg med ett inte helt vitt skum, men fast. Doften är underbart blommig med tydliga inslag av citrus och knäckebröd. Maltigheten finns där också med undertoner av kaffe. Munkänslan är förvånansvärt len och mjuk, ganska låg kolsyra med andra ord, och den "smeker" sig ner i strupen. Väldigt bra balans mellan maltigheten och humlefriskan. Tittar man runt bland recensionerna av denna öl så hittar man blandad kompott men jag kommer sannerligen att ställa denna på mitt påskbord. Riktigt trevlig nykomling som ger en hopp om våren.
Betyg 8 av 10
Betyg 8 av 10
fredag, mars 19, 2010
Reindeer Droppings - Mums!
Upplagd av
Pelle Stridh
Vid ett besök på Bishops Arms i Eskilstuna för en tid sedan hade de en nyhet från Ridgeway Brewery på fat. Har tidigare provat bl.a. Ridgeway Bitter och Ivanhoe Pale Ale och dessa var riktigt trevliga. Detta bryggeri, som startades av Brakspears tidigare bryggmästare gör sannerligen välsmakande öl. Jag uppskattar att de hittills producerat nästan 20 olika öl.
Namnet "Reindeer Droppings" får en nästan att tro att det skulle handla om julöl men så var inte fallet. Denna ale klassas som en Amber Ale eller möjligen en Bitter. Färgen är fantasiskt bärnstensfärgad och doften ger toner av solmogna russin, citrus och nyskalad grapefrukt. Enorm blommighet.
Smaken är ljuvligt fruktig och påminner lite om en IPA med en distinkt och tydlig beska. Den har en viss bitterhet som ligger i samklang med grape-doften. Varför ingen gjort öl från Ridgeway tillgänglig på Systembolaget är för mig ett mysterium. Detta bryggeri gör definitivt inte enbart klassisk engelsk ale utan har en stor portion nytänkande. Så ni som ännu inte provat något från Ridgeway - Håll ögonen öppna, speciellt efter denna!
Betyg 9 av 10
tisdag, mars 16, 2010
Stensbogaard India Pale Ale
Upplagd av
Pelle Stridh
Från det lilla danska bryggeriet Stensbogaard Brygghus på Fyn kom det ett par öl på Systembolaget i februari. Förra veckan provade jag denna IPA och jag ska villigt erkänna att jag inte hade så höga förväntningar. Trots att Danmark anses vara ett stort öl-land (ur vilka aspekter?) så har jag inte sällan blivit besviken i jämförelse med svenska mikrobryggeriers kvalitetsöl.
Denna öl hade en vacker kopparfärg och skummet bildade nästan en spindelväv på glaset. Doften var väldigt blommig och erbjöd mycket citrus och aprikos.
Inslaget av tallbar var också markant. Smaken var förvånansvärt maltig och kändes balanserad med citrustonen. Viss restsötma kunde skönjas också.
Varför man kallar den en brittisk IPA kan jag dock inte förstå (se BeerAdvocate). Den ligger en bra bit ifrån Mikkeller men får ändå anses vara helt OK. Betyg 7 av 10
Denna öl hade en vacker kopparfärg och skummet bildade nästan en spindelväv på glaset. Doften var väldigt blommig och erbjöd mycket citrus och aprikos.
Inslaget av tallbar var också markant. Smaken var förvånansvärt maltig och kändes balanserad med citrustonen. Viss restsötma kunde skönjas också.
Varför man kallar den en brittisk IPA kan jag dock inte förstå (se BeerAdvocate). Den ligger en bra bit ifrån Mikkeller men får ändå anses vara helt OK. Betyg 7 av 10




































